Så mycket kod, det är kod överallt!
Har kodat så mycket de senaste veckorna att jag knappt har haft tid att göra något annat. Problemet med att programmera är att man förlorar sin interna klocka och innan man vet ordet av är det mitt i natten och man har glömt att lägga sig.
Hur som så har jag börjat sticka lite igen, detta då det är skitkallt ute. Några dagar sedan gick jag till cykelreparatören för att hämta cykeln och mötte en person på vägen som verkligen var välklädd. Hen bar en dunjacka, tjocka vantar, vinterkängor, en halsduk, en mössa och den mest fantastiska saken hittills; en stickad tight krage som täckte halva ansiktet. Jag har ingen aning om vem den människan var men kragen var helt underbar. Kragen i kombination med mössan gjorde att det bara var en springa öppen för ögonen och det såg ut så härligt att jag kände mig tvungen att göra en åt mig själv. Visst, folk kanske kommer missta mig för en bankrånare men det är ett pris jag är villig att betala för att slippa förfrysa ansiktet när jag cyklar till skolan.
I mitten på natten kände jag att jag inte kunde vänta längre och tog mig en tur till vinden. Snorkallt och mörkt men jag hittade till slut några nystan av mitt favorit sock-garn: Qualitas Sock. Tog en titt på min alpackamössa jag gjorde för ett tag sedan (ett år eller däromkring), lade upp 120 maskor och började sticka 2 räta och 2 aviga.
Har kodat så mycket de senaste veckorna att jag knappt har haft tid att göra något annat. Problemet med att programmera är att man förlorar sin interna klocka och innan man vet ordet av är det mitt i natten och man har glömt att lägga sig.
Hur som så har jag börjat sticka lite igen, detta då det är skitkallt ute. Några dagar sedan gick jag till cykelreparatören för att hämta cykeln och mötte en person på vägen som verkligen var välklädd. Hen bar en dunjacka, tjocka vantar, vinterkängor, en halsduk, en mössa och den mest fantastiska saken hittills; en stickad tight krage som täckte halva ansiktet. Jag har ingen aning om vem den människan var men kragen var helt underbar. Kragen i kombination med mössan gjorde att det bara var en springa öppen för ögonen och det såg ut så härligt att jag kände mig tvungen att göra en åt mig själv. Visst, folk kanske kommer missta mig för en bankrånare men det är ett pris jag är villig att betala för att slippa förfrysa ansiktet när jag cyklar till skolan.
I mitten på natten kände jag att jag inte kunde vänta längre och tog mig en tur till vinden. Snorkallt och mörkt men jag hittade till slut några nystan av mitt favorit sock-garn: Qualitas Sock. Tog en titt på min alpackamössa jag gjorde för ett tag sedan (ett år eller däromkring), lade upp 120 maskor och började sticka 2 räta och 2 aviga.
So much code, there's code everywhere!
So I've been coding a lot the last few weeks that I've barely had time for anything else. The problem with learning to code seems to be that you lose the concept of time, suddenly it's in the middle of the night and you forgot to go to bed.
Anyway, I've started to knit a bit again since it's cold as hell outside. A few days ago I was walking to collect my bike from the repair shop and passed a person who was wearing a down coat, thick mittens, winter boots, a scarf, a hat, and the most amazing thing ever; a tight wool collar that covered the face. I don't know who that person was but that collar was awesome, and between the hat and the collar it only left the eyes visible and it looked so cosy that I just had to get one of those for myself. Sure, I might be seen as a bank robber but that's a price I'm willing to pay to not freeze my face off while riding the bike to school.
In the middle of the night, I decided that I could not wait anymore and started to look for some yarn in the freezing attic and found a few skeins of my favourite sock yarn Qualitas Sock. Looked at my alpaca hat I made a while ago (a year or so), cast on 120 stitches and started to knit 2 and purl 2.
No comments:
Post a Comment