Helgen som var hade jag tråkigt och bestämde mig för att cykla runt i Borås (mest för att jag ville komma åt högskolans WiFi) och satte mig utanför Textilhögskolans nya lokaler då det är så vackert där. Det är gräs, statyer, blommor, buskage och några träd, och inte blir det sämre av att några av bänkarna ligger i lä.
När jag sitter där utanför så tänker jag att de var ju synd att museet inte var öppet då jag inte haft möjlighet att besöka det i och med att det varit så mycket skolarbete. Jag sitter där och gräms över att jag inte besökt museet så ser jag hur det rör sig inne i huset, det kan väl ändå inte vara rätt då dörrarna är låsta tänker jag och går närmare. Jo dörrarna är helt låsta men som tur är har jag ett passerkort in (Textilhögskolan använder samma ingång) så jag smyger in och fram till museets reception för att fråga om det är en privat visning eller om det är öppet, det var öppet.
Nog är det lite konstigt att ingången (åtminstone dessa dörrar) var helt låsta och att det enda sättet för en vanlig besökare att ta sig in var att smyga igenom fiket. Påtalade detta men kvinnan i receptionen svarade att ingången inte var hennes ansvar, när jag skulle gå ut igen hade problemet inte åtgärdats så jag fick släppa in några besökare som stod och stampade utanför. Detta är inte bra marknadsföring för Textilmuseet då de verkar vilja motverka besök från privatpersoner, undrar hur länge det tar innan ledningen ser de dåliga siffrorna för helgerna...
The weekend was boring so I decided to go bicycling (the laid back kind of bicycling, not the one with spandex pants) to the University of Borås (students at the school have free WiFi there). I do not often sit down outside the new building for the Swedish School of Textiles but as the weather was nice and the surroundings was beautiful I chose to go there. The surroundings are so much better than at the old place, the new building have grass, flowers, shrubberies, trees, and a lot of statues, which is so much better than before.
As I sat there I started thinking about how I wanted to visit the Textile Museum within the building but that it must be closed since the doors were all locked. I took a peek inside and suddenly I see how there are people inside the museum, how could that be? Since the Textile School has the same entrance I took my access card and went inside to ask if it was a open for the public, it was.
Is it not a bit odd that the museum was open but that the entrance locked and that the only way for an ordinary visitor to get inside was to walk trough a café? Well, I told that to the lady in the museum but she answered with the snarky remark that the entrance was not her responsibility. When I left the museum the doors were still locked so I locked open the door to let some of the visitors in (it was even locked from the inside!). I wonder how long it will take for the management to realise that the numbers from the weekends seem to be odd...
I museet upplever jag att det blivit en viss förändring och jag vet inte om det blivit till det bättre... De stora lokalerna hade alldeles för få utställningar och den upplevelse jag fick var stora (tomma) ytor och att resten var lekstuga. Jag kanske är lite väl hård men det var inte ett museum för de som kan något om textil utan för de som är noviser i ämnet, kanske blir det bättre när de öppnar maskinhallen med de gamla industrimaskinerna.
Inside the museum I feel that they have changed quite a bit from before but I am not sure if the changes have made it better... The museum left me with the feeling that there was few exhibitions, a lot of open space, and the rest seemed to be DIY for kids. I might be a bit harsh but this is not a museum for those who have textile knowledge but more for the novices, maybe this will change as the part with the industrial machines opens.
No comments:
Post a Comment